Allt som är bra med mig, har jag förmågan att glömma bort.
Hade ingen större lust att blogga igår, hoppträningen gick riktigt, riktigt dåligt igår.. och det är bara mitt fel!
Blir så irriterad, här sitter jag med en grymt fin häst men som jag inte klarar av. Åkte av två gånger igår under träningen och sista gången hoppade jag inte ens upp efteråt, förstår inte vad jag sysslar med alltså. Men Conquest förtjänar någon som kan rida han rätt, iallfall hoppa honom rätt. I dressyren har det aldrig varit några problem, men bara massvis med problem i hoppningen.
Första gången jag åkte av kom vi på en kombination med "titthinder" och jag vet att Conquest är väldigt tittig och mesar sig, ändå hade jag inte tillräckligt med skänkel på till B hindret och han typ stannar, tittar, sen kaninskuttar och jag flyger och landar på huvudet i följd av en vacker kullebyta.
Andra gången var precis efter jag hoppade upp igen. Jag hoppade kombinationerna flera gånger på rad och skulle sen komma in på ett hinder som låg på volten, man kunde svänga vänster eller höger efter hindret, och jag hade inte bestämt mig helt för vilket håll vi ska åt, inte i tid iallfall, vilket resulterade i att min häst sprang åt vänster efter hindret och jag flög åt höger. Även där ligger felet på mig, hade jag bestämt mig, styrt i tid och haft blicken rätt hade det aldrig blivit så.
Mårten, våran hopptränare, ville att jag skulle hoppa upp igen och försöka, men efter två stora misstag, som enbart var mina, så hade jag faktiskt inte lust, hur dumt det än låter. Det är bara så.. pinsamt typ? Jag vet inte hur jag ska förklara det. Små fjutt hinder och jag ramlar av? Inte en, utan två gånger.
Jag, och resten utav min klass, klagar jämt och ständigt på hur kass våran tränare är och blablabla.. Han höjer inte hindrena mer än 1m max osv. Men jag börjar faktiskt förstå honom, jag klarar inte av det. Klarar jag inte av små fjutt hinder på 70-80 så ska jag defentivit inte få hoppa högre än det heller. Det är markarbetet vi måste kunna, hoppa 140 och sitta kvar, ja de kan väl dem flesta, men att göra det på rätt sätt kan däremot inte alla.
Så, då står det emellan, att byta häst för tredje gången (återigen, vad sysslar jag med?), eller verkligen tänka över vad jag håller på med, för såhär kan jag inte fortsätta.
Mitt självförtroende är så långt ner på botten som det kan vara.
Blir så irriterad, här sitter jag med en grymt fin häst men som jag inte klarar av. Åkte av två gånger igår under träningen och sista gången hoppade jag inte ens upp efteråt, förstår inte vad jag sysslar med alltså. Men Conquest förtjänar någon som kan rida han rätt, iallfall hoppa honom rätt. I dressyren har det aldrig varit några problem, men bara massvis med problem i hoppningen.
Första gången jag åkte av kom vi på en kombination med "titthinder" och jag vet att Conquest är väldigt tittig och mesar sig, ändå hade jag inte tillräckligt med skänkel på till B hindret och han typ stannar, tittar, sen kaninskuttar och jag flyger och landar på huvudet i följd av en vacker kullebyta.
Andra gången var precis efter jag hoppade upp igen. Jag hoppade kombinationerna flera gånger på rad och skulle sen komma in på ett hinder som låg på volten, man kunde svänga vänster eller höger efter hindret, och jag hade inte bestämt mig helt för vilket håll vi ska åt, inte i tid iallfall, vilket resulterade i att min häst sprang åt vänster efter hindret och jag flög åt höger. Även där ligger felet på mig, hade jag bestämt mig, styrt i tid och haft blicken rätt hade det aldrig blivit så.
Mårten, våran hopptränare, ville att jag skulle hoppa upp igen och försöka, men efter två stora misstag, som enbart var mina, så hade jag faktiskt inte lust, hur dumt det än låter. Det är bara så.. pinsamt typ? Jag vet inte hur jag ska förklara det. Små fjutt hinder och jag ramlar av? Inte en, utan två gånger.
Jag, och resten utav min klass, klagar jämt och ständigt på hur kass våran tränare är och blablabla.. Han höjer inte hindrena mer än 1m max osv. Men jag börjar faktiskt förstå honom, jag klarar inte av det. Klarar jag inte av små fjutt hinder på 70-80 så ska jag defentivit inte få hoppa högre än det heller. Det är markarbetet vi måste kunna, hoppa 140 och sitta kvar, ja de kan väl dem flesta, men att göra det på rätt sätt kan däremot inte alla.
Så, då står det emellan, att byta häst för tredje gången (återigen, vad sysslar jag med?), eller verkligen tänka över vad jag håller på med, för såhär kan jag inte fortsätta.
Mitt självförtroende är så långt ner på botten som det kan vara.
Kommentarer
Postat av: cecilia
hehe, här hittade jag in igen!
tycker du ska fortsätta kämpa, och inte byta häst för ytterligare en gång :d pusslipuss.
Trackback